Det blev inge skype denna morgon heller, pga missförstånd. Men nu har jag och pappa bestämt att det blir ikväll för mig och tidigt på morgonen för dom, satt ikväll då smällere. Äntligen ska jag få se och prata med min älskade familj, wohoo! Grymt taggad.
Jag tänkte bara berätta lite om mitt utbytesstudent år så här långt. Jag har varit i USA i snart fyra månader och det har inte direkt varit bra fyra månader. Jag kom först till en jäkligt cp familj och sen vart det massa drama när jag skulle flytta därifrån. Tänker inte gå in på detaljer för att det är alldeles för mycket. Men iallafall, sen flyttade jag till den familjen som jag bor hos nu. Jag trodde bara att det skulle vara temporärt, jag trodde bara att jag skulle bo här i drygt en vecka eller så, tills EF hittade en ny familj till mig. Men EF satte mig på permanent boende här, vilket var emot min vilja, men cp EF gör som dom vill. Jag hatar EF. Satt nu är jag fast här, men en rumskompis som är helt dum i huvudet. Och min inställning har hela tiden varit att jag vill flytta härifrån, byta stad, stat, skola, familj, allting! Bara börja om på nytt någonannanstans. Men, nu är jag inte så säker på att jag vill göra det, visst min skola suger, men jag kom med i fotbollslaget. Om jag byter skola så kommer jag inte kunna spela fotboll eftersom de har redan haft uttagning. Om jag byter stat kommer jag inte kunna åka till Hawaii. Plus det är bara sex månader kvar. Jag har redan klarat av fyra månader, de andra sex kommer nog gå snabbt som vinden, men lov, hawaii, kanske en till resa .. Och helt plötsligt är det hemgång till min kära Sverige. Och jag har lärt mig så mycket under den tiden som jag har varit här. Jag menar, trodde aldrig att min älskade familj kunde bli så himla grym som den är. Jag kan inte fatta hur bra jag har det där hemma, helt sjukt! De flesta här har bara rest till Mexico och andra delar av USA. Och jag har rest runt i nästan hela världen. Jag har lärt mig att uppskatta det jag har och fasikens vad jag har det bra. Jag längtar hem skit mycket, men jag vet också att snart så kommer jag äntligen få åka hem, träffa familjen, min bästakompis Elli och alla mina andra kompizar. Jag är skit taggad på att åka hem och kan inte ens föreställa mig hur brutalt grymt det kommer bli att gå av flygplanet på Arlanda och se min familj stå där. Bästa dagen, någonsin!



Min älskade bakgrundsbild på datan. Jag skulle göra vad som helst för er två!